Just sådan utsikt hade för tillfället inte varit fel.

Jag längtar utomlands så jag tror jag dör...

värme, god mat, smaskiga drinkar och att bara vara.

Att få koppla av till max, lata sig, läsa en bra bok i solsängen medans andra plaskar runt i poolen...

Såå gött!!!

Men...det är nu det är äckligt kallt ute, snö, halt och inte behagligt.

Alltså...jag är ingen snöhatare egentligen men efter de två föregående vintrarna med massor av snö och många långa månader med kyla som låg runt-15 till -20 så är jag mätt på vinter.

Jag har inte varit ett dugg ledsen över att större delen av vintern 2011-2012 har bestått av regn o rusk...plusgrader osv.

Från snö och kyla till värme...största drömmen för stunden om vi bortser från den att titta ut på parkeringen och se en röd liten pärla.

Låt mig presentera "Plutten" en mini Suv som jag inom en snar framtid ska köra omkring i, vårda och sköta på bästa sätt.

Den ska få lite solfilm och annat lull innan den är perfekt för mig...

Tyvärr så kommer jag inte ha dragkrok så den kommer aldrig att dra "Lilla söta husvagnen" men vad gör det när det finns andra i familjen som kommer ha drag på sina bilar...hihi!

Från semester & bil till att nedräkningen äntligen har börjat...haha...snart är hon hemma från värmen...min underbara dotter Matilda. Jag längtar så oerhört mycket efter henne!

Det är lång tid för en mamma att vara utan sin dotter i drygt 10 veckor när hon varit närvarande mer eller mindre helt och hållet i 19 år.

Det är inte så att jag inte ville att hon skulle åka, absolut inte...men det har varit oerhört tomt utan hennes närvaro och det är en konstig känsla när man har varit "själv" med sina barn i alla år.

Snart är du hemma gumman ;-)

Från det till lilltjejen Lovisa som verkar slå sig en gång i kvarten...lilla gumman!

I går var det dags igen...skolan ringer och meddelar att hon fått hjärnskakning och stukat foten (igen)...denna gången i pulkabacken!

Mammas lilla hjärta...

Förra veckan var det sågning i lillfingret på träslöjden.

Jaja...det är omöjligt att skydda barnen till 100% men jag hade kanske hoppats att hon skulle lära sig någon gång ;-)

Nope, dags att försöka göra en smula nytta kanske...

Var rädda om Er och ta vara på varje sekund...bra som dålig!

Kram

Jeanette