2 mars 2012


Ibland tar insikten lite längre tid att hitta rätt...nu har den landat och jag känner mig helt klart 100% säker på att den är rätt.


Jag har det förbaskat bra, jag har tre friska barn...jag mår bra (om vi bortser att jag för tillfället lider av någon variant på vinterns flunsa).

Mina stora barn har "jobb".

Grattis Matilda till jobbet i blomsteraffären...underbart att du får arbeta med det som du utbildat dig till ♥


...jag lever gott och kan göra mycket av det jag känner för när jag känner för det...


Livskvalité...




Jag har älskade/älskvärda barn och deras respektive ♥

Jag har underbara vänner ♥

Jag har underbara djur som ger mig harmoni ♥

Jag har en söt liten Pärla som tar mig ut på vägarna ♥

Jag har inga skulder...jag bor mysigt & bra ♥

Jag kan med andra ord säga att jag har det förbaskat bra...


Varför då inte njuta av det till hundra procent?


Klart jag ska...


Ute strålar solen från en klarblå himmel...luften är klar och skön och det är vår på ingång ♥

Sitter för stunden och klurar på någon resa...vart?

Ingen aning just nu men Cypern lockar i slutet på sommaren...kan undra om min lilla dotter vill följa med sin mamma?


♥♥♥


Till Er alla

Njut av livet


Kram

Jeanette

20 februari 2012

Att lyssna på känslan eller inte...

När man inser att det inte alls är som det skulle....när magkänslan plötsligt försöker säga något...

Är det då man ska lyssna på den eller förtränga känslan?

Är det då man ska hejda tiden en stund och se på "allt" ur ett annat perspektiv?

Är det så man ska önska att man har en spåkula som man kan se i?

Är det då man ska fråga sig om det är värt det?

Är det då man ska tänka på hur framtiden kan se ut eller bli?

Är det då man ska leva för stunden?

Är det då man ska bli "plötsligt" medveten?

Är det då man ska tänka på andra?

Är det då man ska se allt med andra ögon...någon annans ögon?


Förvirrade tankar och funderingar som sakta växt fram under en kort period...

Frågan är alltså ska man eller ska man inte lyssna på magkänslan?


19 februari 2012

Reflektioner...


Jag ska börja med att säga att jag är enormt tacksam för allt min mamma lämnade efter sig...drömmar som vi haft kan bli verklighet!


Jag saknar dig så mycket så det gör ont...men jag hoppas du sitter på ett moln och ser att vi förverkligar en del av de drömmar du också hade ♥


Jag kan inte hur gärna jag än vill få dig tillbaka till "livet" så...

Tack för allt ♥


Jag känner att jag på något sätt just nu konstant blir påmind om hur fort livet kan vända.

För drygt en vecka sedan förlorade en av mina "cybervänner" sin sambo...pappa till två små barn och en vuxen bonusson.


Han förolyckades i en singelolycka på väg till jobbet.


Kramar i massor Lotta ♥

du och barnen är i mina tankar hela tiden och jag vet att du en dag kommer ur "helvetet" även om resan dit är genomjävlig.


***********


Från sorger till glädje...för livet består faktiskt av båda delarna.


Min största glädje är mina barn...mina underbart ljuvliga ungar som jag älskar mest av allt i hela världen.


♥♥♥


Nästa fredag kommer min stora dotter Matilda hem från Thailand.

Hon åkte dit den 19 december och har haft en underbar tid tillsammans med sin pojkvän Charlie och hans familj.


Vi längtar så mycket efter dig gumman!



Från mänsklig glädje till materiell glädje...haha...ja för det finns ju faktiskt sådan också det kommer man aldrig ifrån.


För drygt en vecka sedan hämtade jag ut pärlan Plutten...se bild i föregående inlägg.

Den är underbar och jag är konstant nykär...haha!

Blir glad bara jag tittar ut på parkeringen.


Från den till andra saker som gjort mig nöjd...jag har kunnat lösa "gammal" skit och jag har kunnat köpa sådant som kan glädja min omgivning.


Barnen har fått del av arvet efter min mamma och det är en stor glädje att se...att få vara delaktig i att de också kan unna sig samtidigt som jag vet att de också "sparar" för framtiden.


Jag har däremot en sak som känns tråkig och det är den där återkommande "tävlingen" som jag hatar.


När det köps fullständigt onödiga saker bara för att...

Va fasen...

Ni som känner mig vet nog också vad jag syftar på.

Jag ska INTE men jag har stor lust att tävla...nu vet jag att jag inte behöver det och det är en skön känsla...jag vet att jag är mamma utan att tävla...att jag finns där oavsett.


Det är inte saker som gör det utan det man gör...GLÖM ALDRIG DET!


Så...nu fick jag på ett lite mummligt sätt ur mig lite griniga känslor...haha!


Från allt detta till...


Vi har våren på ingång!

Äntligen!

Att få njuta av solens värmande strålar och fågelkvitter...finns det något bättre?


Så...nu blir det nog inget mer svammel från mig...

Nu ska jag njuta av fridens röra och mysiga fyrbentingar.


Ha det gott därute i den stora vida världen och...Lev väl...Lev nu för vad som händer sedan har vi inte en enda aning om!


Kram

Jeanette

2 februari 2012

Just sådan utsikt hade för tillfället inte varit fel.



Jag längtar utomlands så jag tror jag dör...


värme, god mat, smaskiga drinkar och att bara vara.


Att få koppla av till max, lata sig, läsa en bra bok i solsängen medans andra plaskar runt i poolen...



Såå gött!!!


Men...det är nu det är äckligt kallt ute, snö, halt och inte behagligt.


Alltså...jag är ingen snöhatare egentligen men efter de två föregående vintrarna med massor av snö och många långa månader med kyla som låg runt-15 till -20 så är jag mätt på vinter.



Jag har inte varit ett dugg ledsen över att större delen av vintern 2011-2012 har bestått av regn o rusk...plusgrader osv.



Från snö och kyla till värme...största drömmen för stunden om vi bortser från den att titta ut på parkeringen och se en röd liten pärla.






Låt mig presentera "Plutten" en mini Suv som jag inom en snar framtid ska köra omkring i, vårda och sköta på bästa sätt.



Den ska få lite solfilm och annat lull innan den är perfekt för mig...



Tyvärr så kommer jag inte ha dragkrok så den kommer aldrig att dra "Lilla söta husvagnen" men vad gör det när det finns andra i familjen som kommer ha drag på sina bilar...hihi!



Från semester & bil till att nedräkningen äntligen har börjat...haha...snart är hon hemma från värmen...min underbara dotter Matilda. Jag längtar så oerhört mycket efter henne!



Det är lång tid för en mamma att vara utan sin dotter i drygt 10 veckor när hon varit närvarande mer eller mindre helt och hållet i 19 år.



Det är inte så att jag inte ville att hon skulle åka, absolut inte...men det har varit oerhört tomt utan hennes närvaro och det är en konstig känsla när man har varit "själv" med sina barn i alla år.



Snart är du hemma gumman ;-)



Från det till lilltjejen Lovisa som verkar slå sig en gång i kvarten...lilla gumman!



I går var det dags igen...skolan ringer och meddelar att hon fått hjärnskakning och stukat foten (igen)...denna gången i pulkabacken!



Mammas lilla hjärta...



Förra veckan var det sågning i lillfingret på träslöjden.



Jaja...det är omöjligt att skydda barnen till 100% men jag hade kanske hoppats att hon skulle lära sig någon gång ;-)



Nope, dags att försöka göra en smula nytta kanske...



Var rädda om Er och ta vara på varje sekund...bra som dålig!



Kram



Jeanette

14 september 2011



Det är inte bara jag som trivs hur bra som helst...

Zorro & Zune har också funnit sig i den nya tillvaron.


Jag har nu landat ganska bra och kan inte annat än erkänna att det känns hur bra som helst.

Jag stortrivs med att bo i stan, lägenheten och tillvaron för övrigt!

Visst är det mycket trafik dagtid men det stör faktiskt inte så mycket och efter klockan 16.00 så blir det väldigt tyst och lugnt här.

Det är nära till allt och det känns så skönt.


Ska försöka ta lite bilder de närmsta dagarna på hur vi bor...


Ha det gott därute i den stora vida världen och...Var rädda om Er.

Kram Jeanette

7 september 2011

Där på andra våning ska vi bo...

Nu på fredag bär det av...


Till en liten fyra med snetak...det är långt ifrån drömlägenheten men den är mysig och jag är ju trots allt uppväxt drygt 100 meter därifrån så det blir nog bra.

Det känns oerhört konstigt men det är som det är och inget jag kan göra något åt...de som känner mig vet och förstår varför jag väljer att flytta in till stan.


Jag har varit världens sämsta bloggare sedan några månader tillbaka men vem vet...nu kommer jag att ha mer tid för mig själv och för mina barn så....på kvällarna kanske det blir lite summering här på bloggen.


Ha det gott därute i den stora vida världen och...


VAR RÄDDA OM ER!

Kram

Jeanette

1 juni 2011

Bal, kattungar och stundande student!

I fredags var det dags!
Matilda hade sin studentbal...i regnets tecken.
Men...helt otroligt nog så höll det upp under tiden som de anlände i sina bilar och vandrade framför Grand Hotel. Vi hann dessutom med att ta fina bilder i Stadsparken.
Matildas pojkvän Charlie som inte fick gå på Almåsgymnasiets bal då han går på en annan skola...följde trots det sin vackra flickvän De är så underbart goa tillsammans!

Hon var som en sagofé...i sin vackra gröna klänning och en naturligt uppsatt frisyr...




Mammas & Pappas underbart vackra dotter ♥




Jag vet att Christer hade "spruckit" av stolthet...



Charlie & Matilda



Mammas stolthet...





Om drygt en vecka är det dags...då är det student!




Hoppelihopp till nästa händelse...

På morgonen och under förmiddagen i dag så födde vår inflyttade Astrid fyra små kattungar.

Det var bland det häftigaste jag varit med om!

Astrid ville att jag skulle "hålla tass" under tiden hon födde de två första. De andra två födde hon drygt 1½ timma efter och passade på medans jag var i stan så klart. Jag trodde att det var över och lyfte ner kartongen med henne och kissemissarna i källaren.

Tjii fick jag...när jag kom hem så vart det plötsligt två till i lådan. Snuttisar! Astrids riktiga ägare var här i kväll och kollade in de små...enligt henne så är de gula hanar och den lilla svartvita en hona.

Ska bli spännande att se utvecklingen fram till det är dags för de små att flytta hemifrån.





Nog om det.

I morgon ska jag försöka sälja lite saker på Åhagaloppisen...så det blir till att ställa klockan på väckning.

05.30

Jag måste ju hinna med morgonkaffet och tidningen i mitt älskade växthus innan det är dags att bege sig in till staden.

Ha det nu riktigt gott därute i den stora vida världen OCH var rädda om Er.

Kram
Jeanette