En sådan där dag när jag inte riktigt vet vad jag vill, känner för eller har lust med!!!
Vaknade tidigt och var riktigt motiverad för att städa, plocka undan, putsa fönster och byta gardiner.
Någonstans under morgontimmarna försvann den lusten...
Jag känner mig mest irriterad på allt & alla!!!
Varför ska jag städa och göra fint när det inte uppskattas?
Varför ska jag lägga ner massor av tid på något som ingen ändå är rädd om?
Ja...det låter kanske gnälligt men va fasen?!
Jag försöker hålla ordning, plocka undan men det är inte det lättaste när ingen annan gör det... Ingen ser, ingen bryr sig, ingen är "rädd om" utan alla bara gör som de känner för.
Att tex städa iordning på lilltoan känns helt meningslöst när det ändå är skitet efter en halv dag!
Det är inte trevligt att gå in där när det luktar piss, locket är uppe och handfatet ser ut som sju svåra år.
Att kliva upp och se en fin diskbänk är inte att tänka på såvida jag själv inte städat undan på kvällen innan.
Att inte visa hänsyn omedvetet är en sak men när det mer o mer känns som om det görs medvetet...ja då blir jag ledsen.
Visst...man ska kunna göra som man vill men...man ska ändå visa hänsyn till sina medmänniskor.
Att fråga innan kan ibland vara ett sätt att visa hänsyn!
Att försöka att vara rädd om är ett stort sätt att visa hänsyn till de man lever med!!!
Ibland får man bita sig i tungan istället för att häva ur sig!
Jag är på ett just för tillfället jävligt dåligt humör och känner att det inte är långt bort innan jag tappar humöret och får ett frispel.
Ibland undrar jag om det finns människor som bara är gjorda för att vara egon?! Att de helt enkelt inte kan visa hänsyn och respekt för andra individer?!
Ska man inte hjälpas åt utan att "kolla in" vad alla andra gör?
Ska det inte gå att plocka undan oavsett?
Om man ser något som behöver fixas så ska väl "alla" oavsett kunna göra det?!
Att visa hänsyn är som att tala om att man älskar!!!
Att varje dag mest höra gnäll eller skäll...det tär och till slut finns inget kvar...
Kram till Er alla därute och tack för att Ni orkar läsa mitt gnäll.
Var rädda om Er.
