12 maj 2010

Längtan...


Jag blir tokig...

Helt seriöst så blir jag snart knäpp...jag längtar

så otroligt mycket efter sommar, hav och salta hårda vindar.

Det kommer i perioder och har alltid gjort under alla år...kanske hänger det samman med att jag under hela min uppväxt tillbringade alla sommarlov och många andra lov under året nere i Varberg.

Tillsammans med min mormor & morfar så fick jag riktiga sommarlov...sol, bad, cykelturer och mycket mycket annat.

I veckan så har jag sålt min combi camp och den största anledningen var väl att med tanke på vilken sorts sommar vi numera brukar ha så behövs något som skyddar mer mot regn.

Får väl se om jag kan få med sambon lite bättre på detta med att ha husvagn igen.

Han är lite anti inställd dels för att han menar på att vi inte riktigt har tid att utnyttja en husvagn...HALLÅ!!!

För att man ska orka med vinterhalvåret så måste man faktiskt också ha avkoppling!

För mig är det inte avkoppling att enbart hålla på som dårar här hemma. Jag har ett stort behov av att åka bort och göra "ingenting" utan krav.

Det ultimata hade väl varit en stuga eller liknande under helger mm som man hade kunnat åka till för att få miljöombyte.

Jag tror att det är jätteviktigt att få miljöombyte, få ladda batterierna och få helt andra intryck än de man får på vardagarna.

Rutiner som rubbas men på ett varsamt sätt så att säga.

I allafall så är det nu dags för Robert...nästa vecka börjar hans vuxenliv.

Jag ser med glädje fram emot att han får något vettigt att göra och att han får känna sig behövd. Det är tufft att vara ung och allas tjat om arbetslöshet.

Det enda som jag gnäller lite om är körkortet...det sitter som en tagg hela tiden att han inte får tummen ur och kör upp igen.

Men...det är bara att vänta på att han tar ett rejält tag...mer kan jag inte göra.

På söndag blir det en tur till ett ganska välkänt område...Stråvalla mellan Väröbacka och Frillesås. Jag och barnen ska hälsa på gravida lillasyster Petra och hennes make Peter.

Det är häftigt det här...att på "gamla dar" ha fått kontakt med sina syskon. Jag gläds otroligt mycket och jag kan tala om att när jag pratar med Petra i telefonen så känns det som om det verkligen har "klickat". Vi är på något konstigt sätt ganska lika.

Så...nu väntar ett besök hos frissan och sedan får jag väl försöka ta tag i städningen här hemma.

Ha det nu jättegott därute och var rädda om Er.

Kram